ORIGINALSTANDARD1992-02-05
FCI-STANDARD 1992-12-02; tyska SKKs STANDARDKOMMITTÉ
1996-04-17
URSPRUNGSLAND/HEMLAND: Tyskland
ANVÄNDNINGSOMRÅDE: Vakt- och sällskapshund
FCI-KLASSIFIKATION: Grupp 5, sektion 4
BAKGRUND/ÄNDAMÅL: Tysk spets härstammar från
stenålderns torvhundar "Canis familiaris palustais Ruthimeyer" och
senare boplatskulturers spetsar och är Mellaneuropas äldsta ras.
Många andra raser har sitt ursprung från den. I icke tysktalande
tänder kallas wolfspitz för keeshond och zwergspitz för pomeranian.
HELHETSINTRYCK: Spetsarna fängslar med sin vackra päls
som står ut från kroppen tack vare den rikliga under ullen. Särskilt
imponerande är den kraftiga man liknande kragen runt halsen och den
yviga svansen, som bärs stolt över ryggen. Det räv lika huvudet med
de pigga ögonen, de små spetsiga och tättsittande öronen ger spetsen
dess karaktäristiska, käcka utseende.
VIKTIGA MÅTTFÖRHÅLLANDEN: Förhållandet mellan mankhöjd
och kroppslängd skall vara 1:1.
UPPFÖRANDE/KARAKTÄR: Tysk spets skall alltid vara
uppmärksam, livlig och mycket tillgiven sin ägare. Den skall vara
mycket läraktig och lätt att fostra. Sin misstro mot främlingar och
brist på jaktlust gör den till en idealisk vakthund. Typiskt för
rasen är en päls som står emot väder och vind, robust kroppsbyggnad
och lång livslängd.
HUVUD:
- Skallparti: Huvudet skall vara medelstort och uppifrån sett vara
bredast baktill och kilformat avsmalna mot nosspetsen.
- Stop: Stopet skall vara måttligt markerat.
- Nostryffel: Nostryffeln skall vara rund, liten och rent
svart. dock mörkbrun hos bruna spetsar.
- Nosparti: Nospartiet skall inte vara alltför långt och i
god proportion till skallen.
- Läppar: Läpparna skall inte vara överdrivna. De skall vara
strama mot käkarna och inte vecka sig i mungipoma. - Läppränderna
skall vara helt svarta hos alla färgvarianterna, dock bruna hos
bruna spetsar.
- Käkar/tänder: Käkarna skall vara normalt utvecklade och
uppvisa ett komplett saxbett hos keeshond, gross- och mittelspitz.
Hos kleinspitz och dvärgspets tolereras ett visst premolarbortfall.
- Tångbett är tillåtet hos alla rasvarianterna.
- Kinder: Kinderna skall var mjukt rundade, inte
framträdande.
- Ögon: Ögonen skall vara medelstora, mandelformade, något
snedställda och mörka. Ögonlockskanterna skall vara svarta hos alla
färgvarianter, dock mörkbruna hos bruna spetsar. - Öron:
Öronen skall vara små och sitta tätt. De skall vara trekantiga och
spetsiga, högt ansatta och alltid bäras upprättstående med styva
toppar.
HALS: Halsen skall vara medellång, väl ansatt på
skuldrorna och utan löst halsskinn. Nacken skall vara lätt välvd.
Halsen skall vara täckt av en man liknande krage.
KROPP:
- Rygglinje: Överlinjen börjar vid spetsarna på de
upprättstående öronen och övergår i en mjuk båge i den korta. plana
ryggen. Den yviga, ringlade svansen, som delvis täcker ryggen,
avrundar silhuetten.
- Manke/rygg: Den höga manken sluttar omärkligt mot den
plana, strama ryggen, som skall vara så kort som möjligt.
- Ländparti: Länden skall vara kort bred och kraftig.
- Kors: Korset skall vara brett och kort, inte sluttande.
- Bröstkorg: Bröstkorgen skall vara djup, väl välvd och med
väl utvecklat förbröst. Bröstkorgen skall sträcka sig så långt bakåt
som möjligt.
- Underlinje: Buklinjen skall endast vara svagt uppdragen.
- Svans: Svansen skall vara högt ansatt och medellång. Den
skall ända från svansroten vara rullad uppåt och framåt över ryggen.
Den skall ligga an mot ryggen och vara täckt av yvig päls.
EXTREMITETER:
FRAMSTÄLL: -Fronten skall vara rak och ganska
bred.
- Skulderblad: Skulderbladen skall vara långa och väl
tillbakalagda.
- Överarm: Överarmen skall ha ungefär samma längd som
skulderbladet och tillsammans bilda en ca 90° vinkel. Överarmen
skall ha bra muskulatur och sluta väl an mot bröstkorgen.
- Armbåge: Armbågsleden skall vara stark, åtliggande mot
bröstkorgen och varken utåt- eller inåtvriden.
- Underarm: Underarmen skall vara medellång i förhållande
till kroppen, stadig och fullständigt rak. Underarmens baksida skall
vara väl pälsad.
- Mellanhand: Mellanhanden skall vara stark, medellång med
20° vinkel vertikalt.
- Tassar: Framtassarna skall vara så små som möjligt, runda
och slutna s k kattfötter med väl välvda tår. Klor och trampdynor
skall vara svarta hos alla färgvarianter, dock mörkbruna hos bruna
hundar.
BAKSTÄLL:
- Bakstället skall vara mycket muskulöst och rikligt bepälsat
ner till hasleden. Sedda bakifrån skall bakbenen vara raka och
parallella.
- Lår: Lårben och underben skall vara ungefär lika långa.
- Knäled: Knäleden skall vara stark och endast måttligt
vinklad. Den skall varken vrida sig inåt eller utåt i rörelse.
- Mellanfot/has: Hasen skall vara medellång och mycket stark
och stå lodrät mot marken.
- Tassar: Baktassarna skall inte vara riktigt så runda som
framtassarna, men väl slutna och med kraftiga trampdynor. Klorna och
trampdynorna skall vara så mörka som möjligt.
RÖRELSER: Rasen skall röra sig flytande och spänstigt i
ledig trav och med gott påskjut.
HUD: Huden skall vara åtsmitande utan veck.
PÄLS:
Pälsstruktur: Rasen skall ha dubbel päls; lång, rak utstående ytterpäls
och kort, tjock, ullig underull. På huvudet, öronen, framsidorna av
fram- och bakbenen samt på tassarna skall pälsen vara kort och tät
(sammetslik). Resten av kroppen skall ha lång, riklig päls. Den får
inte vara vågig, lockig, raggig eller dela sig på ryggen. Hals och
skuldror skall vara täckta av en tät man. Frambenens baksidor skall
vara väl bepälsad. Bakbenen skall ha riklig päls från kors till has
(s k byxor). Svansen skall vara yvigt behårad.
Färg:
a) keeshona: gråschatterad
b) grosspitz: svart, brun, vit.
c) mittelspitz: svart, brun, vit, orange, gråschatterad och andra
färger
d) kleinspitz: svart, brun, vit, orange, gråschatterad och andra
färger
e) dvärgspets: svart, brun, vit, orange, gråschatterad och andra
färger
- Svart: På svarta hundar skall underull liksom hud vara mörkfärgad.
Färgen på ytterpälsen skall vara blanksvart utan något vitt eller
andra tecken.
- Brun: På bruna hundar skall färgen vara enhetligt mörkbrun.
- Vit: På vita hundar skall färgen vara rent vit utan några
skiftningar i synnerhet inte gulaktiga, vilka är de vanligast
förekommande, särskilt vid öronen.
- Orange: Orangefärgade hundar skall ha enhetlig färg.
- Gråschatterad: Gråschatterade hundar skall vara silvergrå med
svarta toppar på pälsstråna.
Masken får inte vara för mörk. Manen liksom pälsen på skuldrorna
skall vara ljusare.
Fram- och bakbenen skall vara silvergrå utan svarta tecken nedanför
armbågarna eller knälederna. Svansspetsen skall vara svart. Svansens
undersida och byxorna skall vara ljust silvergrå.
- Spetsar av annan färg: Termen "annan färg" omfattar
färgvarianterna; creme, creme-sobel, orange-sobel, svart med
tantecken och fläckig (alltid med vitt som grundfärg).
De svarta, bruna, grå eller orange fläckarna skall förekomma över
hela kroppen.
STORLEK/VIKT:
Mankhöjd:
a) keeshond: 50 cm +/- 5 cm (Mankhöjd upp till 60 cm är tillåten(om
helhetsintrycket är proportionerligt)
b) grosspitz: 46 cm +/- 4 cm
c)mittelspitz: 34 cm +/- 4 cm
d)kleinspitz: 26 cm +/- 3 cm
e)dvärgspets: 20 cm +/- 2 cm (Mankhöjd under 18 cm är inte önskvärt)
VIKT: Alla varianter av tysk spets skall ha en vikt som
motsvarar dess storlek.
FEL: Varje avvikelse från standarden är fel och skall
bedömas i förhållande till graden av avvikelse.
ALLVARLIGA FEL:
- För flat skalle
- Utpräglat äppelhuvud
- För stora och för ljusa ögon
- Runda, utstående ögon
- Entropion Köttfärgad nostryffel, ögonlockskanter eller läppränder
- Felaktig kroppsbyggnad och rörelser
- Ofullständigt antal premolarer hos keeshond, gross- och
mittelspitz
DISKVALIFICERANDE FEL:
- Över- eller underbett
- Öppen fontanell
- Vippöron
- Tydliga vita fläckar, gäller alla storleksvarianter
TESTIKLAR: Hos hanhundar måste båda testiklarna vara
fullt utvecklade och normalt belägna i pungen.
SVENSK KOMMENTAR: Keeshond har i Sverige officiellt
haft FCI standard nr 97 d v s den för tysk spets (wolfspitz). Rasen
har dock sedan den importerades från Storbritannien influerats av
utvecklingen där och har i Sverige alltid registrerats under namnet
keeshond. I FCIs standard anges att wolfspitz i icke tyskspråkiga
länder kallas keeshond. Härav följer att stamböckerna hålls öppna
för avel och tävling antingen hundarna är registrerade som wolfspitz
eller som keeshond. Nedan följer en jämförelse mellan FCI standard
och engelsk (GB) standard under de rubriker där de mest uppenbara
skillnaderna föreligger. Skillnaderna skall betraktas med gott
omdöme och med rasens bästa för ögonen dvs en bred avelsbas och en
typisk helhet som inte dikteras av detaljtänkande.
UPPFÖRANDE/KARAKTÄR: FCI: Sin misstro mot främlingar
och brist på jaktlust gör den till en idealisk vakthund. GB: Modig,
alert och vänlig med uttalad tendens att vakta.
ÖGON: FCI: Ögonen skall vara något snedställda. GB: Ögonen skall
vara snedställda. Ögonen skall ha väl markerade "glasögon", vilka
ses som en fint penslad svart linje, som löper från ögats ytterkant
till örats nederkant, tillsammans med tydlig markering och skuggning
som formar uttrycksfulla korta ögonbryn.
ÖRON: FCI: Öronen skall vara små och sitta tätt. De
skall vara trekantiga och spetsiga, högt ansatta. GB: Öronen skall
vara mörka, små och till formen som murgrönans blad. Öronen skall
varken vara för brett eller för tätt ansatta.
FÄRG: FCI: Fram- och bakben skall vara silvergrå utan
svarta tecken nedanför armbågar och knäleder. GB: Fram- och bakben
skall vara cremefärgade utan svart nedanför handlov eller hasled.
STORLEK/VIKT: FCI: Mankhöjd: a) keeshond: 50 cm +/- 5
cm (Mankhöjd upp till 60 cm är tillåten om helhetsintrycket är
proportionerligt)
GB: Idealmankhöjd: hanhund
45,7 cm, tik 43,2 cm/
©Kennel JenKin´s
Grafik;
Kin@ |
